Intuire= att se.

...ja nu har jag både sovit och tänkt på den här frågan: 
1. Hur tänker du dig att frågor som rör perception – och färg – skulle kunna integreras på ett naturligt sätt i bildundervisningen som helhet – och inte endast begränsas till enstaka färg- och formövningar eller analysuppgifter?

Såhär funderar jag:

Först så fokuserade jag på vilken bildundervisningen skulle vara riktad mot. Om det var en högstadie klass eller gymnasiet eller någon slags vuxen konstnärlig utbildning, och att jag efter deras mognad skulle anpassa och fördjupa mig i perceptionens magiska värld av seende och färgtolkningar och ljus. Men sedan tänkte jag att det är väldigt individuellt...och mycket det själva ämnet handlar om " Perception".

Perception är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. En mängd medvetna och omedvetna processer är involverade i att förvandla sinnesintryck till meningsfull information. Vissa processer arbetar nedifrån-upp genom att sortera ut mönster i den detaljrika information som våra sinnen levererar, medan andra processer arbetar uppifrån-ned och passar in inkommande information i förväntade mönster. Sådana omedvetna processer som är helt nödvändiga för att vi bland annat ska kunna orientera oss i vår omgivning, känna igen ansikten och bedöma avstånd kan ibland göra sig påminda i form av olika typer av synvillor.#Wikipedia#

Jag läste lite mer i kurslitteraturen och fastnade  för meningen " Våra förnimmelser är alltid beroende av våra tidigare erfarenheter och hur vi implicit lärt oss att kategorisera världen." Ur texten -Intuition är implicit kunskap, Tanken vindlar,Peter Gärdenfors.

Då började jag istället tänka på varför jag skulle vilja undervisa konst, bild, foto, form, digitala medier, konst- och kulturhistoria;
-Jo,  för att jag älskar det visuella sättet att uttrycka sig på. Det som talar ett helt annat språk än det verbala.Så nära det "inre språket" vi alla har inom oss, denna ström av bilder ihop kopplade med vårt känsloliv, impulser, erfarenheter, kunskap och drömmar.
Jag tror stenhårt på att människor som är nära sina känslor, öppen för sina emotioner, har lättare att lära sig. (Emotionell intelligens rentav.)
Därför vill jag i min framtida undervisning uppmuntra och inspirera mina konstnärliga elever för ett både individuellt och gemensamt djupgående sätt att se, uppleva, förstå och analysera konst,( symbolik och historia) i allt från det vi skapar själva eller den vi ser på gallerier, museer eller hittar i böcker eller internet.

Och framförallt lägga fokus på den "Egna upplevelsen" (För det finns ju lika många tolkningar av tex. Mona Lisa, som det finns experter, som analyserat varje liten pusselbit av verket.) och det "Egna uttrycket" samt vad de vill ge åskådaren för intryck. Kognitivt ( förmedla en verkan på  "visuella" stimulans vi responderar på).

Jag föreställer mig min blivande klass lite som ett hopkok av blivande poeter, lidande konstnärer och allmänna kulturnissar som vill gå  kursen "Bild, skapande och färg". Då känns det som en omöjlighet att att inte ge det en vinkling av perception och hur vi upplever färg, skuggor, nyanser, ljus och tillvaro.Den tillvaro och rymd som vi tar för given, men som är så väsentligt för att riktigt se..(och i vilket ljus vi ser det i.)

Jag kanske börjar med att eleverna får se en väldigt dramatisk film eller pjäs tex Hamlet, för att de sedan ska välja en färg som får symbolisera den känslan de kände när de såg filmen. Efter det pratar vi gemensamt om detta, -varför?,-hur kommer det sig?,och-därför?.
För att sedan mjukstarta och introducera vad perception är, som kommer vara ett genomgående tema som vi kan återgå till i olika slags övningar och sedan efter en termin eller två prata och analysera hur vi utvecklats, förändrats eller lärt oss under tidens gång.
Med hjälp av ljussättning,  två-eller tredimentionella gestaltningsarbeten i konstnärlig bild, konsthistoria, symbolikens betydelse, laborationer i bilduppbyggnad och färg- och formkännedom samt medvetenhet om klass-, genus- och etnicitetsperspektiv vill jag att de får en överblick i ämnet tillsammans med ren färglära där jag förklarar skillnaden mellan Fysikaliska färgsystem och perceptiva färgsystem.
Därefter får de fritt skapa efter egen förmåga och kreativa lusta med den kunskapen i ryggraden,  i andra moment i undervisningen.Det tror jag de har stor nytta av i sitt konstnärskap.

Jag önskar själv att jag under tidigt konsttörstande år i högstadiet, efter  visuella uttryck, hade blivit undervisad i  perception och färg, men framförallt ljusets betydelse.Vilka underverk jag kunde ha skapat !!!!(harkel..hmm redan då..)

Så svarar jag på den frågan.

Hmmm...jag kanske kommer på nåt mer..men än så länge...♥