Dag 4. Östasiatiska museet.

I torsdags var vårt mål: att följa vår handledare och est klass2 till östasiatiska museet för att titta på  den Kinesiska terrakotta armén som ställs ut där. Det såg jag framemot jätte mycket eftersom jag velat gå och se den själv.
Vi skulle träffas där utanför 09:30 och Anders och jag var lite oroliga att allt skulle gå i stöpet eftersom planeringen varit väldigt rörig i måndags.Men allt gick enligt planen.
Några elever stod redan och väntade när vi kom dit och några efter släntare kom en kvart efter. Vi träffade vår handledare som gav oss stenciler/ ett häfte att dela ut till eleverna.
Dagens uppgift var att de skulle rita av en krigares ansiktsuttryck och välja ett mönster från antingen krigarnas kläder eller ett mönster från krukor, gravposter, eller nån annan dekoration från gravfynden.
Detta material skulle de ha användning för i en senare uppgift: att måla kakel dekor.(först om några veckor)
De skulle rita detta på två tomma sidor i stencilhäftet.Inte en så väldigt inspirerande uppgift. Jag hade förslagit att de tagit ett foto istället. Alla eleverna hade en fungerande kameramobil och många tog faktiskt kort. Problemet var att det var väldigt mörkt nere i utställningslokalerna, och skapade lite problem att kunna utföra uppgiften. Vissa blev gnälliga.

Vi gick runt och blev hänförda av denna uråldriga kulturskatt(alltså Anders,handledaren och jag), men eleverna var inte så förtjusta. De ville bara göra färdigt och dra därifrån så fort som möjligt.
Det kändes ännu en gång att eleverna var ointresserade av vad handledaren hade att erbjuda.En uppgift inte en upplevelse. De såg inte det som inspirationskälla för sina framtida verk.
Ändå tycker de att vår handledares uppgifter är de roligaste uppgifterna de får att göra, om de jämför med de andra lärarnas. De tycker de får fria händer när det gäller material och inte så mycket krav.
Men det verkar som om de lever efter mottot "att göra så lite som möjligt".

Jag och Anders pratade mycket om hur vi skulle lagt upp lektionen för att förbereda och presentera besöket för eleverna. Allt ifrån att visa den här filmen http://www.youtube.com/watch?v=0_BV5j4F2mI&feature=player_embedded till att bjuda på en Kinesisk stämning i klassrummet, där både musik, historia och konst visades. Även bjuda på lite ginger godis och ta med tyger. (för de som valt inriktningen textildesign)Alla sinnen skulle få sitt och alla skulle integreras i undervisningen.( Jag har märkt att "textiltjejerna" är en gruppering i klassen som tycker att alla andra konstuttryck är tråkiga, och det påverkar stämningen negativt.)

Jag blir så fruktansvärt frustrerad av situationen. Det är så fokuserat på att avbilda, inte gestalta en känsla, idé eller influens. Jag vill att de ska börja se konst annorlunda...och inte bara under kriterierna fint eller fult.Eller möjligtvis konstigt eller normalt.
Jag hade använt mig av utställningen på ett annat sätt än inspiration för kakeldekor målning. Jag hade försökt integrera de olika konstuttrycken eftersom klassen är splittrad i sina grupperingar: konst och form vs. textil design. Jag hade delat upp uppgifter i olika medium så att eleverna fick välja det som de var mest intresserade av just då eller ville fördjupa sig i Tex.
1. Form-här skulle de få använda sig av lera, för att känna på materialet och titta hur keramik armen och dess attiraljer var uppbyggda, vilken teknik, struktur.Få bränna och använda sig av glasyrer för att få en asiatisk touch. Gestaltning av en människofigur eller djur/bruksföremål. Eller detalj.
2.Textil-här skulle de få inspireras av utställningens mönsterrikedom i tex krigarnas dräkter, vilka färger de använde eller hela den mytologi som visades i bruksföremålen, gravposter,mm. Det fanns en stor symbolrikedom som de kunde använda sig av i tex tygtryck eller inspiration att göra ett klädesplagg av/alternativ accessoar.
3.Konst-här skulle de få inspireras av hur armén var uppställd tex vilka positioner de hade, vilken status, varför den gjordes? vilket syfte den hade? Sedan skulle de få fundera om de ville göra en modernisering av temat eller använda sig av keramik soldater och ställa dem i moderna situationer. Tex: en kinesisk keramik soldat som bakar bullar, åker buss eller går på rockklubb.Då skulle de få måla, fotografera /använda photoshop, göra en  animation/bildserie...ja endast fantasin sätter gränserna.
Men i alla fall...

Efter eleverna återvänt till skolan hade vi lite tid över, och bestämde tillsammans med handledaren att vi skulle ta en fika för att prata lite, för att gå igenom veckan som gått och reflektera över vår uppgift och våra intryck.
Det var en mycket givande fikastund på Östasiatiska museets te servering. Jag tror det var bra att vi var utanför skolan eftersom den "gråa/dystra/alldagliga/kaotiska stämningen" som den byggnaden smittar en med, inte kunde påverka oss där.
Vi pratade självklart om mötet/lektionerna med den Turkiska klassen, men även om allt möjligt inom konst, keramik, passioner och känslor som händer inom en när man utövar eller är del av en skapande process.
Hon är en riktigt härlig person som verkligen brinner för sitt ämne, jag tycker det är så sorgligt att se det som händer under lektionerna.

Vi pratade ut och berättade hur vi kände och vad vi upplevt angående elevernas ointresse, lärarens roll och arbete, lärarlagets bristande samarbete och den tidsbrist som berövade både analys och reflektion i elevernas egna konstnärliga utveckling.
Handledaren uttryckte sin sorg över att det var stressigt och att tiden aldrig räckte till.
Jag tog även upp problemet med "textiltjejerna" som går ut ur klassrummet och sitter i ett annat rum när uppgiften blivit utdelad.
Under samtalets gång förstod jag sammanhanget i problematiken.
-De är inte så intresserade av att skapa kläder, som de är intresserade av mode. Jag förslog att hon skulle försöka få dem att skapa egna modebloggar i ämnet där de fick sätt ihop egna outfits av kollektioner/bilder/plagg de inspirerades av i samband med att de fick skapa/sy egna kläder och göra egna outfitbilder där de fick berätta vad de tänkt,vad som funkar och inte, och på samma gång få in fotografering i ämnet.Då tror jag att de skulle tycka att det blev mer intressant och roligt framför allt.
Handledaren tyckte det var ett bra förslag.
Jag hoppas verkligen att hon försöker hitta en väg att fånga deras intresse, för allas bästa.

Nu har det varit helg och många intryck har analyserats. Det känns spännande att gå tillbaka på måndag igen för att se om det känns lika eller om den här veckan bjuder på något nytt.

Tills vidare...♥